Idag var det inte mindre än 18 grader varmt i luften och jag var alldeles ledig. Så jag snörade på mig skorna, kopplade Nalle, och så gick vi den längsta promenaden på länge. Ungefär en mil slutade vi på tror jag, inklusive en simtur.
I närheten av mina föräldrars hus finns en (förvisso frekvent besök av snokar) sjö där hundar brukar få bada. Det är nog en av Nalles bästa platser på jorden.
För bara några år sedan började Nalle våga simma och sedan dess har ett av hans favoritnöjen varit att hämta bollar i vatten. Precis det som både Golden- och Labrador Retrievers avlades fram för att göra. Fast då var det nog snarare fåglar än sunkiga gamla tennisbollar en föreställde sig att de skulle hämta.
Oavsett är han väldigt duktig på det. Till en viss gräns. Hamnar de för långt ut så vågar han inte simma och hämta dem upptäckte jag idag- och på så sätt blev vi en sunkig gammal tennisboll fattigare.
Men det gjorde inte så mycket för vi hann kasta många bollar innan. Och Nalle var så lycklig över att få hämta dem!
Tyvärr försvann halva Nalle i vattnet. Tråkigt när det blir så. Tur att han är så stor att det är okej om halva försvinner.
När tennisbollen för evigt försvunnit efter det sista kastet som kom för långt så vände vi hemåt igen. Vi hade gått en lång omväg till sjön men tog kortaste vägen hem. Den sista uppförsbacken brände rejält i framsida lår kan jag meddela, men såhär i efterhand är det skönt det också.
Hoppas att ni hade en lika somrig och fin dag som vi hade!