Alltså hur konstigt var det inte att det snöade igår?! Och inte lite heller! Visserligen är ju Aprilväder alltid lite lurigt, men det känns ändå konstigt efter den värmebölja vi precis har haft. Hur var det hos er? Snöade det? Jag har hört att i Blekinge kom det hela 2 dm snö. Knäppt skulle jag säga!

 

 

Idag har vi haft en jätteintressant föreläsning av en gästföreläsare från MediaCom. Han pratade väldigt mycket om arketyper, vikten av att förstå sin målgrupp, vara konsekvent i sin marknadsföring och att alla delar av systemet jobbar tillsammans. Fantastiskt intressant och framförallt en fantastisk föreläsare!

 

Tyvärr var jag efter den senaste veckans stress enormt trött och har fortfarande inte gjort hälften av de vuxensaker jag skulle göra idag. Som att städa min lägenhet (får vip besök imorgon, extremt pepp!), renskriva föreläsningsanteckningar och köpa bussbiljetter till nästa helg. Istället tog jag en promenad och såg snön falla som glitterkonfetti från himlen. Det var alldeles magiskt - och mycket, mycket, bättre än alla måsten i världen!

 

De närmaste två veckorna är galet stressiga med fyra prov, två rapporter och två presentationer. Men sedan är det över! Den åttonde december är terminen nämligen slut här, eller egentligen är det sista lektionsdagen och elverna förväntas börja plugga för sina finals. Prov där allt som man lärt sig på kursen testas. Allt. Vanligtvis värt mer än 30% av ditt slutbetyg. I alla fem ämnen.

 

Men så finns de ju sådana som mig som inte har några finals och slipper den stressen... (Ja. En del av mina vänner här har mordhotat mig för detta). Så jag har bara två veckor kvar. Men de två veckorna kommer jag i princip behöva flytta in på biblioteket, så jag tänkte att vi skulle ta en titt på hur min skola egentligen såg ut.

 

Än en gång; de här bilderna är nästan en månad gamla nu. Tyvärr är det inte såhär färgglatt fortfarande.

 

 

 

  Translation
I'm dying of stress as the semester is coming to an end. But in two weeks it will all be over as I don't have any finals (please don't kill me). Until then however, I have to move into the library. So here is some photos of where I'll be living for the next two weeks. Unfortunately it's not as colorful anymore. And yes. I only took photos of the pretty parts of the university.

 

Så snart jag slagit mig ned vid köksbordet kom små tassar och krafsade på mina knän. En liten flicka utan namn hoppade sedan utan att fråga upp i mitt knä och upplyste om att hon minsann visste exakt vad jag borde skriva. Så då skrev jag om henne såklart.

 

I Söndags köpte min hyresvärdinna alltså en kattunge! En späd liten sak som fortfarande inte har något namn. Jag tycker att hon ser ut precis som Findus men min hyresvärdinna kan inte uttala det, så det får bli någonting annat. Återstår att se vad!

 

 

 

Idag är det Remembrance Day i Canada och imorgon studiedag, så att vi i effekt får en långhelg ledigt. Därför ska vi imorgon åka och hikea vid Cape Split och jag behövde utflyktsmat. Så jag gjorde amerikanska pannkakor, och när jag ändå redan bakade så fortsatte jag med scones.

 

Tyvärr blev de lite brända, men det gör inte så mycket, det är bara undersidan. Och doften av dem, och känslan av att boka scones var alldeles underbar. Jag kände mig mycket närmare Sverige då på något sätt. Tror att det är för att minnet trots allt är väldigt starkt kopplat till dofter. I vilket fall så var det väldigt, väldigt, mysigt att baka, lyssna på musik och bara vara en stund.

 

Imorgon har jag ett ganska stort prov i Consumer Behaviour så den här platsen får vila i någon dag till medan jag tillbringar all min tid på biblioteket. Men när provet är skrivet kommer uppdateringar med pumpkin carving, en resa till Prince Edward Island där Kanada blev ett land och fler höstbilder. För hösten här kan inte beskrivas som någonting annat än fantastisk.

 

 

 

Du tror att hästar är mysiga tills de trampar dig på fötterna.

 

Du tror att det är trevligt att stå där och klia dem bakom öronen och andas hästdoft igen. Sekunden senare har du 250 kg på stortån och skriker högt samtidigt som du förbannar beslutet att gå till hästarna i joggingskor. Ungefär så är det att fota mina hästar.

 

Idag är en stor dag för idag ska pappa och jag in till stan för att boka deras Kanada resa! De ska nämligen komma och hälsa på mig i en vecka i Oktober och plötsligt känns hela denna resa mycket verkligare, mycket närmare och mycket läskigare. Jag är också lite rädd att det ska finnas exakt ingenting att göra och de bara ska få tråkigt i en vecka, men det hoppas jag inte. Halifax är ju faktiskt nästan lika stort som Göteborg, och i Göteborg har man ju att göra!

 

 

Igår besökte jag för första gången Anna i hennes och hennes partners lägenhet i min hemstad. De har bott där i en vecka bara, men redan känns det så väldigt hemma där. Antagligen är det Anna som gör det, antagligen kommer jag alltid att känna mig hemma hos henne vart hon än bor.

 

 

Alla rum i denna lägenhet var större än jag förväntade mig när jag gick in i dem, golvet knarrade vant under fötterna och handtagen var underbart barnanpassade. Tycker att sånt är väldigt fint, spåren av de som bodde här förut.

 

Här ser ni också Annas alldeles, alldeles, fantastiska "Flight of the Conchords" poster som hon hittade i en secondhandaffär här i staden. Dessutom en inramad tapet i sammma mönster som tapeten på toaletten i mitt föräldrahem.

 

 

Vi åt väldigt goda någonting som Anna köpt i en liten mataffär i närheten. Det smakade indiskt och 'Tikka Masala' och alltså väldigt gott. Men samtidigt lite underligt. Till det persilja.

 

 

Till maten blev det film! 'The Riot Club' hette den och valdes baserat på att killarna på framsidan var snygga. I slutet av filmen kändes de inte så snygga. Se inte den - den är fruktansvärd och man lär sig ärligt talat absolut ingenting. De är bara hemska. Som ondskan utan djup typ.

 

Efter filmen åt vi youghurt och blåbär och hängde i köket en stund och diskuterade ord som extraordinärt och otymplig innan jag var tvungen att åka hem för att sova inför jobbet. Det var väldigt, väldigt, tråkigt för det var alldeles fantastiskt fint att få hälsa på Anna i hennes och hennes partners nya hem!

 

 

Igår fick jag äntligen svar efter flera dagars (olidlig) väntan – precis när jag gett upp och börjat söka boende igen faktiskt. Jag har ett rum i Halifax!!!

Det är ett ganska litet sovrum med enkelsäng, garderob och skrivbord men det har ett stort fönster med massa ljus och det känns som att det kommer att bli bra. I huset så ska ägaren och två andra studenter bo (den ena är en tjej från Storbritannien, det är allt jag vet). Det ligger 30 minuters promenad från skolan – eller tio minuter med buss, och precis bredvid Halifax Shopping Centre som väldigt många refererar till i sina annonser när de hyr ut rum så jag hoppas att det bor många andra studenter i närheten.

Ägaren har dessutom erbjudit sig att hämta mig på flygplatsen – vilket såklart är jätteskönt eftersom jag kommer att ha en stor väska med mig, och sa att det gick bra att jag kommer den 28:e trots att rummet egentligen är från 1:a september, så det känns verkligen som att jag har flyt nu!

 

Idag var det absolut ingen vanlig dag därför att idag så var det Hannas födelsedag! Vi firade på morgonen med pannkakor och tårta och sedan på eftermiddagen med resterna från morgonen! Min bror skulle vara snäll och komma hem tidigt från jobbet för att vara med och fira på eftermiddagen men fastnade istället i en bilkö på motorvägen. Vägen hem tog därför två timmar för honom istället för tjugo minuter.

 

Nu har alla andra försvunnit iväg och jag och Nalle är ensamma och ser på Harry Potter och Halvblodsprinsen. Det är så jobbigt när man precis har läst boken för då inser man att filmerna är ganska dåliga egentligen och innehåller en massa faktafel. Plus att de måste ju hoppa över alla sidospår som ger boken djup. Det känns väldigt tråkigt för jag älskar ju egentligen filmerna - men Hanna förklarade att man bara får se på filmerna när man inte har läst böckerna på länge. Så jag får väl vänta några månader innan jag ser dem igen nu!

 

En väldigt varm dag i Rom gick jag, mamma och pappa in i en butik vid Piazza Navona som är känd för sina anteckningsböcker. Försiktigt drog jag med fingertopparna över läderomslagen fastän än tio skyltar sa åt mig att inte röra och så fångade namnet Canada med min blick. Canada.

 

Då hade jag fått ett preliminärt antagningsbesked till Dalhousie, Göteborgs Universitet hade alltså antagit mig som sin representant, som en del av utbytesprogrammet. Dalhousie hade däremot inte svarat än på om jag var antagen till själva skolan. Det var en chansning att köpa boken som jag tänkte skulle kunna vara min resedagbok om, om, om, jag fick åka. Det där jag inte riktigt vågade hoppas men ändå gjorde.

 

Och så blev det. Jag köpte boken på chans, kom in, och om en månad och en vecka så åker jag till Canada.

 

 

Minns ni rummet som jag skrev om igår? Ägaren har inte skickat några bilder än. Jag försöker tänka att hon bara har mycket annat att göra och att de kommer snart, men vem vet? Jag får helt enkelt börja leta igen. Det största problemet är att det finns en sida som är en kanadensisk motsvarighet till Blocket där det finns en massa rum, men den ska bara vara till för kanadensare så jag kan inte lägga upp eller svara på annonser. Kvällens projekt är därför att försöka få den sidan att tro att jag (eller snarare min dator) är kanadensare.

 

Annars tittar vi fortfarande på Sagan om Ringen. Min kusin tyckte som tur är om dem, men tyvärr har vi tydligen bara de förlängda versionerna vilket innebär många timmar framför tv:n. Min hjärna blir ganska trött av det kan jag säga, och min rygg gör ganska ont. Men samtidigt är det fint att umgås, så ska återgå nu. Ha en fin kväll!

 

 

Det regnar utanför och jag sitter i soffan hemma hos mamma och pappa och dricker te. Idag ska jag försöka göra så lite som möjligt fram tills klockan fem när en av mina kusiner kommer över för filmkväll. Han har fyllt elva nu så han ska få se Sagan om Ringen för första gången! (Jag hoppas bara att han inte tröttnar halvvägs in i filmen)

 

Annars läser jag Harry Potter, fixar lite med bloggen och väntar på svar om ett rum jag skulle vilja hyra i Halifax. Ägaren skulle nämligen skicka bilder idag, men eftersom de ligger fem timmar efter så kommer bilderna nog tidigast ikväll. Rummet ifråga ligger tio minuter med buss från skolan och cirka 25 om man går och hon som hyr ut det verkar väldigt trevlig. Så jag hoppas att det är fint! :)

 

 

Som alldeles för få andra lördagar så var denna reserverad för utflykt, ett väldigt fint iniativ från mammas sida. Så efter att ha ätit en obefintlig frukost och gjort oss redo så packade jag, mamma och Hanna in oss i bilen för att åka världens slingrigaste väg mot Alingsås. Fast inte hela vägen, en bit innan svängde vi av, hamnade vi vattnet, åkte förbi en Ardenner och slutade precis där vi hade planerat: På Nääs slott.

 

Men först: Brunch!

 

 

Av någon anledning glömde jag fota min egen tallrik, (förutom på instagram) men här så ser vi Hannas första. Det är viktigt att ta flera gånger när man är på brunch, särskilt om den är dyr som på Nääs. God var den dock och om man nu tycker om vilt så är den nog ännu godare för det är visst deras specialitet!

 

 

Efter brunchen sträckte vi på benen omkring slottet i väntan på att visningen skulle börja. Vi letade efter hästar men hittade istället utslagna får som flämtade i solskenet. Och fantastisk utsikt över vatten och ängar. Om man inte vill äta brunch kan det här vara ett bra ställe att ha picknick på kan jag tänka mig.

 

 

Avslutningsvis så gick vi på en gudidad tur i slottet. Det är nämligen dels enda sättet att få se slottets insida och dels väldigt intressant, vi lärde oss väldigt mycket om August Abrahamson som var slottets sista privata ägare, hans hustru; den kända operasångerskan som dog av livmoderhalscancer, och Otto. Släktingen som utbilade folkhögskolelärare från Cuba, Amerika och Australien. Människor som färdades med 1800-talets ångbåtar till slottet utanför Alingsås där de lärde sig hantverk. Det var också så basketen kom till Europa, amerikanerna visade de andra på Nääs hur man spelade och sen spred den sig över kontinenten.

 

Dagens topp tre var (förutom att umgås med min mamma och syster då):

• Brunchen - De brittiska sconesen i synnerhet
• När guiden sa "gu vad jag pratar mycket"
• När guiden sa "Det här är inte ens trä!" Och syftade på strukuatur taket där det ansågs finare att måla strukuaturen så att det såg ut som trä än att faktiskt använda trä. (Det såg verkligen ut som trä, därav kommentaren!)