Glad första advent allihop!!!!
(Småljusen är bara där för att jag älskar, älskar, älskar, ljus och tyckte det var för lite ljus med bara adventsljuset).
30 Nov kl. 21.39
Advent
29 Nov kl. 17.02
Adventsfika hos farmor och farfar
28 Nov kl. 22.00
Systra mi
Om cirka en timme landar min systers plan och vi ses för första gången sedan September!!! (Hon läser filosofi i Rom(!)) Supermysigt, och lite konstigt på något sätt. Att hon bara ska vara hemma en helg sådär helt plötsligt!!!
Ovan ser ni förresten en bild från 2010 då vi fotade cirka 47 bilder (om jag inte minns fel) under det där paraplyet i Kroatien. Vi valde att kalla det en studie av oss under ett paraply. Nuförtiden när jag tittar på bilderna studerar jag dock mest mitt hår (VILL HA TILLBAKA) och mina fräknar (VILL ÄNNU MER HA TILLBAKA). Just posen på bilden kan dessutom vara min bästa pose någonsin. Jag ser ut som ett ufo. Eller en fisk. Älskar't!
28 Nov kl. 11.00
En novemberkväll i Haga
28 Nov kl. 06.00
Banangrejen
Jag vet inte alltså. Det känns som att hela den här banangrejen börjar spåra ut lite när detta var mitt mellanmål igår. För andra dagen i rad. De är varma såklart.
Men om ni nu inte är som jag och inte alls tycker att det här har spårat ut. Då kan jag tipsa om att det blir godast att värma bananen hel istället för att (som här) dela den först.
27 Nov kl. 20.15
En ny kompis - Arne Isbjörn
27 Nov kl. 11.17
En isbjörnsunge
Igår när jag gick igenom min (pappas) gamla hårddisk och hittade bilderna från högstadiet (som är med i inlägget från igår) så hittade jag också ett par bilder på Nalle när han var liten. Tyvärr inte av bästa kvalité för kamerorna (och framförallt mobilkamerorna) var inte det 2008, men jag lovar: Man smälter!!!
(Nalle är alltså min hund, som tyvärr bor hemma hos mina föräldrar fortfarande. Han är 75 % Golden, 25 % Labrador och 100 % isbjörn.)
Här är en bild på hur Nalle ser ut idag:
27 Nov kl. 08.36
Torsdagsmorgon
Jag vaknade för en liten stund sedan av byggarbetarna och äter nu frukost och försöker väcka också min hjärna. Det är inte det lättaste kan jag säga. Har dock halva kaffekoppen kvar så det kan bero på det. Om jag får en energikick tänkte jag åka lite tidigare till skolan och testa gymmet precis bredvid först. Men vi får se, behöver städa också, och en energikick känns för övrigt extremt avlägsen just nu.
///Vuxenlivet är inte alltid så fantastiskt.
Hoppas att ni får en bra dag!!!
26 Nov kl. 21.18
Att inte köpa pepparkaksdeg - En studie i själbehärskning
Idag när jag var i affären för att köpa någon lunch till imorgon och mjölk (dricker alldeles för mycket mjölk) så gick jag förbi några pepparkaksdegspaket och ville så gärna köpa ett och äta!
Låt mig förklara - När jag gick i högstadiet och det blev december så gick vi ned till Konsum och köpte pepparkaksdeg på håltimmen. Sedan åt vi den, bara sådär. Alla gjorde det. Självklart fick man ont i magen efteråt. Det var värt det ändå för den där känslan av frihet. Det där lilla förbjudna som man inte fick men mamma och pappa inte kunde se nu på skoltid. Så himla oskyldigt, så himla mycket nostalgi.
Och nu när vi är äldre och inte träffas alls lika ofta (LÅNGT ifrån varje dag som då) så är det så himla nostalgiskt med saker som vi gjorde då. Men jag lyckades lägga band på mig själv den här gången, lyckades påpeka för mig själv att 1) jag skulle få ont i magen och 2) jag skulle aldrig äta ett helt paket, och vad skulle jag göra med resten sen. Skulle ifs ha kunnat göra pepparkakor insåg jag nu haha. Gillar att jag inte ens tänkte på det innan.
Back in the days när vi var små och söta och köpte hela paket med pepparkaksdeg!!! <3
(De andra har nästan godkänt att jag la upp den här bilden. Eller: Catta protesterade inte när jag sa att jag skulle göra det.)
(De andra har nästan godkänt att jag la upp den här bilden. Eller: Catta protesterade inte när jag sa att jag skulle göra det.)
Bilderna kommer förresten från en dag i djurparken i 8.an då jag dessutom vann ett jättestort gepardgosedjur <3
(Han heter Duma)
26 Nov kl. 11.00
Varma bananer är ett lågt pris för en varm frukost - och fruktansvärt gott
Anyway, när jag kommit upp ur sängen (det kan vara lite av ett projekt när man har diskbråck) började jag genast laga frukost, precis som vanligt. När jag var klar med det insåg jag dock att jag var så ambitiös igår att jag dessutom bokat tvättid från klockan sju. Så det var bara att hoppa i de klassiska "tvätt kläderna" (= Vad som blir över när allt viktigt ska tvättas) och sätta igång.
När jag lagt i första maskinerna hade ju dock frukosten självklart hunnit svalna lite. Så jag gjorde det enda logiska och värmde den i micron - för vem vill egentligen ha kall frukost? (Precis när jag skrivit det så insåg jag att det finns ganska många som faktiskt vill det. Alla som äter fil, youghurt eller kvarg på morgonen till exempel...)
Hursomhelst: Konsekvensen av detta värmande var att bananerna blir fantastiskt goda!!! Har aldrig haft någontin emot varma bananer direkt, men inte heller anat att det kunde vara såhär gott i en vanlig frukost! MUMS!!!
26 Nov kl. 06.00
En promenad
De små lyktorna kommer från en djurkyrkogård några km bort från min lägenhet. En väldigt vacker men sorglig plats mitt ute i skogen. (Som jag råkade hamna vid utan att veta vad det var en gång. Då var det lite läskigt). Efter det kommer en koja som jag hittade på vägen upp på berget, älskar att de har en egen brevlåda! Synd att kojan ser rätt så övergiven ut, annars kunde jag ju skriva ett brev och lägga i brevlådan!
25 Nov kl. 15.26
Bersbestigning - En jättedålig idé. Helt ärligt jätte, jätte, jättedålig.
Idag besteg jag ett berg. Det är ett bra exempel på en sådan där idé som är bra och jättekorkad samtidigt. (Mest jättekorkad).
Det hela började med att jag skulle promenera i solen. Sedan fick jag för mig att jag skulle gå bort till djurkyrkogården (mer om det sen). Väl där såg jag ett berg och bestämde mig för att gå upp. Det var alltså inget jättehögt berg, (Josefin frågade om det var riktigt men det var ju gjort av sten så), men det var kanske 10 min promenad uppåt, ganska brant ändå. Rätt halt. Ingen stig.
Jo, det faktum att jag har diskbråck, en inflamerad nerv och en knäskada. Knäskadan är värst, eftersom den funkar tvärtemot nerven och dessutom gör ont när jag står eller går. Vi pratar alltså: Gör ont när jag går och handlar och handlar jag tillsammans med någon så får de absolut inte stå och vela för länge för det gör för ont för mig att stå upp. En av övningarna jag har fått av min sjukgymnast är att långsamt gå upp och ned för en stepbräda = cirka gå i en trappa.
Japp! Och detta ben tvingade jag alltså upp för ett berg. Om det gjorde ont? Ja. Om jag vet varför? Nej. Jag fick bara för mig att jag skulle gå upp på berget (obs! Brukar få för mig att gå upp för berg). Om mitt ben gjorde ont sen: JA!
Sen fick jag åka buss hem för det gjorde för ont att gå. Eller först ta mig ned för berget (Aj), gå till busshållplatsen (tog ca 5 min = aj) och vänta tio minuter på bussen för att kunna åka buss i två minuter.
Sammanfattningsvis: Bergsbetstigning - En väldigt korkad idé när man har diskbråck och skadat knä!
25 Nov kl. 07.08
Tandborste!!!!
Så hur löste jag då gårdagens tandborstproblem? Jag "borstade" tänderna med bara tandkräm för mina tänders skull (det var jätteäckligt, superstarkt) och tuggade massa tuggummi för att detta inte skulle påverka min omgivning. Sedan skyndade jag till en affär och köpte en tandborste så snart som möjligt. (Hade tänkt köpa en och borsta tänderna på skolan men hann inte det :( )
Här ser ni vad jag köpte i affären. Vet inte vad kassörskan tänkte, men det är ju sant att det finns ett bra logiskt samband mellan choklad och tandborstning!
Idag har jag förresten sovmorgon för första gången på eeeeevigheter! Tänker överhuvudtaget inte ställa klockan (är ledig hela dagen så det är lugnt) och hoppas, hoppas, hoppas, att de inte börjar borra en massa (de = de som bygger lägenheter på bottenvåningen i mitt hus) så att jag vaknar!
24 Nov kl. 19.52
Det otänkbara
Igår när jag skulle gå och lägga mig insåg jag att det otänkbara har hänt. Jag har glömt min tandborste hemma hos mamma och pappa. Jag hade den i Torsdags när jag skulle till Elfie så den följde med hem till dem sen. Och tydligen inte tillbaka hit. Grejen är dessutom att jag har ett jättetydligt minne av att jag stod och höll tandborsten i handen och tänkte "nu får jag se till så att jag inte glömmer den här" precis när jag packade.
Hur kan en sådan här sak ens hända???
Älskar också att ljuset gör mina tänder jättegula. Så nu barn så vet ni vad som händer om ni inte borstar tänderna på en kväll och en morgon. De blir gula. (Disclaimer: Fyra koppar kaffe om dagen kan ha bidragit)
24 Nov kl. 16.33
Pelle the Polarbear
"Titta vilken fin isbjörn", sa Anna och jag var kär.
Den glittrade, glittrade!!! En glittrande isbjörn! Kan det finnas något mer fantastiskt julpynt?
Egentligen ska han hänga i en gran men någon sådan har jag inte och kommer inte att skaffa (eftersom jag firar julen hemma hos mamma och pappa så är där cirka 18:e till nyår.) så nu bor han bredvid adventsljusstaken. Egentligen så är han lite fulsöt i ansiktet, men det är en isbjörn och den glittrar och mer än så kan man egentligen inte begära av en sak tycker inte jag.
Varför den heter Pelle har jag ingen aning om. Det blev så när jag skulle rubriksätta det här inlägget. Är dock oavsett nöjd med namnsättningen. (Kan man säga så? Namnvalet? Benämningen? Vad heter det?)
Det här påminner mig förresten inte helt osökt om när jag var 17 och på Disneyland Paris. Jag blev helt besatt av en glitterbjörn där (en gosedjursversion av Koda från björnbröder), men kunde inte garanterat både köpa den och ha råd med tågbiljetten tillbaka in till Paris, så valde tågbiljetten. Slutade dock inte tjata om den där glitterbjörnen på minst ett år och är ganska övertygad om att ifall man frågar Elfie (som var med mig) om "Ellas glitterbjörn från Disneyland" så vet hon exakt vad man pratar om.
23 Nov kl. 20.05
Äntligen adventspynt
Den 24:e Oktober började jag längta (kanske för att jag visste att mitt avskyvärda November var på väg), och nu när det bara är en vecka kvar till första advent, mamma gjort sina adventsljusstakar och farmor strukit sina julgardriner så tyckte jag verkligen att jag väntat längre nog!
Än så länge har jag dock bara gjort en adventsljusstake (så dumt att man inte får tända förrän om en vecka!), satt upp en adventsstjärna (älskar den, kände verkligen julkänslan i hela bröstkorgen när jag öppnade lådan och såg den), köpt en julgransprydnad (mer om den sen), och satt upp glitter på bokhyllan och gardinstången. (Sen tog glittret slut. Måste skaffa mer. Och en ljusslinga till sänggaveln).
Oavsett vilket så älskar jag att ha börjat förbereda julen, den känns så mycket närmare då. Snart, snart, snart!!!!
22 Nov kl. 21.24
Och så kom kylan
Jag gjorde det medveten om risken för sockerchock men den uteblev som tur var, kanske tack vare hur mycket jag och Catta fikat på Torsdagen och Fredagen. (Espresso house (caramel latte), choklad, espresso house (tomte latte + caramel cheesecake). Behöver nog avgifta mig igen nu dock, det får bli imorgon för av Anna fick jag dessutom:
Det fanns mer choklad innan, men den har jag redan ätit upp.
(Så jobbigt när jag bara har mobilen att fota med, imorgon återförenas jag äntligen med min älskade kamera)
21 Nov kl. 23.31
En Onsdag
Det här kan vara någonting av det enda bra med November. Att precis ha städat så att allting bara är helt rent och i ordning. Att koka mannagrynsgröt (utan att bränna den) och bara ösa på kanel. Att tända så många ljus man kan och bara gosa ned sig i sin underbara fåtölj med den tjocka björnfilten och en stor kopp te. Sitta framför datorn eller ännu hellre bara läsa en bok. (Även om jag varit alldeles för dålig på just det sedan jag läste ut Keplers senaste). Där och då är novembermyset som man drömmer om.
Tio timmar senare ska man så ut i det grå för att skynda till en buss, till en buss, till skolan. Sitta på föreläsningar hela dagen i en sal utan fönster och försöka hålla ögonen öppna. Powernappa med huvudet på ryggstödet framför på rasten och inbilla sig att det är lösningen när kaffe är oskäligt dyrt. Då minns man varför man avskyr, avskyr, avskyr November. Men kvällen innan det. I fåtöljen och med alla tända ljusen. Då. Då. Är November en sagodröm.