Hejsan kompisar! Hur är det? Hoppas att livet är snällt.

 

Idag fick jag reda på lite försent att Den Svenska Björnstammen spelar i Göteborg ikväll och missade det totalt. Så himla tråkigt. Men istället tänkte jag ta en lång dusch, krypa ned under täcket och äta yoghurt med valnötter och egenplockade blåbär. Det är fortfarande lite tidigt på säsongen så många blåbär var för små för att plockas när jag var ute igår, men tillräckligt för några dagars yoghurttillbehör blev det i alla fall. 

 

Idag har mina kusiner från Stockholm hälsat på och imorgon ska jag till Göteborg och ta tag i att städa lägenheten. Även om det är en hel del jobb så ser jag verkligen fram emot att det blir klart och börjar kännas lite mer som ett hem än en förvaring för en massa lådor.

 

Det var allt för ikväll - kram!

 

Idag var det inte mindre än 18 grader varmt i luften och jag var alldeles ledig. Så jag snörade på mig skorna, kopplade Nalle, och så gick vi den längsta promenaden på länge. Ungefär en mil slutade vi på tror jag, inklusive en simtur.

 

 

Först och främst; hur fin är inte utsikten utanför min handledares kontor?!

Idag hade jag alltså handledning på morgonen. Det gick både bra och dåligt kan en väl säga. Min handledare tycker att jag analyserat min kvantitativa data på ett lite för kvalitativt sätt, vilket är problematiskt, så får titta på det och gräva fram mina statistikkunskaper.

Förutom det sa min handledare också att jag inte ska pusha mig själv för mycket utan att detta faktiskt löser sig. Att man kan gå upp i augusti i värsta fall och att jag bara ska lämna in det jag har den 27:e helt enkelt så får vi se hur det går. Det är en väldigt intressant kontrast mot att alltid fått höra att en måste kämpa, alltid ge allt. Att höra någon påpeka att jag faktiskt inte måste göra det här nu och att studenter faktiskt också kan vara sjukskrivna var ganska befriande på ett sätt.

Eftersom aktiviteter är ganska ansträngande åkte jag hem och sov en timme efter handledningen, men nu ska jag ge mig på en mer statistisk analys av min data. Hoppas att ni njuter av solen så länge!

Idag, 6 dagar och fem telefonsamtal efter att jag varit hos läkaren, så har operationskoordinatorn hittat en tid åt mig. Det blir den 27:e maj.

Den 27:e råkar också vara dagen efter att uppsatsen ska in men precis innan opponeringen, som är någon gång under nästföljande vecka. Planen är att prata med min handledare och ev. den kursansvarige imorgon och se om jag skulle kunna få opponera på fredagen, då har det nämligen gått precis en vecka sedan operationen och vanligtvis är det en vecka en blir sjukskriven efteråt. Går det inte så går det inte. Det viktigaste för mig just nu är att bli opererad och frisk, inte att få godkänt på uppsatsen, även om jag såklart allra helst vill både och!

 

 

I Lördags var det barnbokens dag och min fina vän Anna som jobbar på bibliotek skulle vara utklädd till Finuds. Tyvärr saknades det villig personal och det var därför brist på barnbokskaraktärer! Skandal! Så Annas partner och Elfie ryckte in i varma ull dräkter för att glädja Borås barn. Efter en stund som Bu och Bä bytte de istället om till Pettson och Långa Farbrorn, men de var inte riktigt lika populära hos barnen, så på slutet bytte de tillbaka igen.

Tyvärr har jag ju svårt att gå så kunde inte medverka så mycket till barnens glädje. Istället satt jag och skrev på min uppsats (och fick faktiskt ganska mycket gjort) tills de var klara och då åkte vi hem till Anna och åt glass med vit choklad i istället. Väldigt fin Lördag alltså. Och så snälla vänner som skjutsar mig överallt när jag inte kan gå. (Eller köra bil pga. svårt med gas och broms utan känsel i högerfoten).

 

Alltså hur konstigt var det inte att det snöade igår?! Och inte lite heller! Visserligen är ju Aprilväder alltid lite lurigt, men det känns ändå konstigt efter den värmebölja vi precis har haft. Hur var det hos er? Snöade det? Jag har hört att i Blekinge kom det hela 2 dm snö. Knäppt skulle jag säga!

 

Jag måste bara börja med att säga att jag har några av de absolut bästa vännerna i världen. Som när jag knappt kan gå kommer och hämtar mig utanför dörren och parkerar så nära restaurangen som möjligt. Och går och beställer åt mig så att jag verkligen bara gå in på restaurangen, sätta mig på en stol och sitta kvar där. Så bäst!

Fredagskvällen började alltså på Tugg i Borås. Josefin hade kommit upp från Helsingborg och jag och Elfie var hemma från Göteborg så hela (gymnasie)gänget var samlat, fantastiskt fint var det! Så där satt vi i flera timma och pratade om resor, minnen, skador, lägenheter och älgars rätt till dimensionerade leksaksaffärer.

Jag kan verkligen rekommendera Tugg både i Göteborg och Borås, men ett litet minus på att de aldrig tycks uppdatera sina menyer. Så innan ni beställer er milkshake – fråga någon vilka som finns! Annars missar ni bland annat polka, päron och pecannöts smak!

Idag höll finansinspektionen en presskonferens om det amorteringskrav på bolån som (högst troligen) kommer att införas den 1:a juni. Som följd av detta har jag gjort en förenklad översikt på vad kravet egentligen kommer att innebära.

Varför inför man ett amorteringskrav?
Därför att man har sett risker med hushållens höga skulder och vill undvika en situation där priserna faller kraftigt eftersom det skulle ge väldigt många människor ekonomiska problem.

Vilka påverkas?
Alla som tar ett nytt bolån eller ansöker om ett så kallat tilläggslån (alltså ökar sitt bolån) efter den 1:a juni. För den som tecknar ett tilläggslån gäller kravet dock bara den nya delen av lånet.

Vad innebär kravet?
Det innebär rent konkret att till dess att du äger halva din bostad måste du betala tillbaka på lånet som banken gett dig för att köpa det.

Exempel: Det finns ett bolånetak på 85 %, vilket innebär att banken inte kommer att ge dig ett lån på mer än 85 % av vad du betalar för den. De sista 15 % får du betala själv, vilket utgör den så kallade kontantinsatsen. När affären är klar så äger du alltså 15 % av ditt hus, resten äger banken.

Det nya kravet säger att till dess att du själv äger halva huset så måste du successivt betala av lånet (= ”köpa mer och mer av ditt hus”).

Hur högt är amorteringskravet?
De första åren, till dess att du kommer ner på 75 % belåning, är amorteringskravet 2 % av hela lånebeloppet per år. Sedan, mellan 50 och 75 % är amorteringskravet lägre, bara 1 % av hela lånebeloppet per år.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det här är bara de lagstadgade minimumgränserna. Du kan inte med stöd av lagen kräva den här amorteringshastigheten utan banken kan ha krav på högre amortering om de vill.

Ett räkneexempel
Jag ska köpa en lägenhet för 2 000 000 kr, och behöver då alltså ta ett lån på (2 000 000 * 0,85) 1 700 000 kr. Förutom att betala månadsavgiften till bostadsrättsföreningen, driftkostnader och ränta ska jag nu också amortera.

År 1 ska jag alltså amortera omkring 34 000 kr totalt, eller 2 833 kr i månaden (1 700 000 * 0,02 = 34 000). Efter ett år äger jag då alltså 17 procent av mitt hus.

År 2 är mitt lån 1 700 000 – 34 000 kr, dvs. 1 666 000 kr. Jag ska då amortera 33 320 kr totalt, eller 2 777 kr i månaden. Efter två år äger jag då alltså 19 procent av mitt hus.

På detta sätt fortsätter det tills jag äger 75 % av mitt hus och min skuld/mitt lån alltså är 1 500 000 kr. Då går amorteringskravet ned till 1 procent av det totala lånet per år.

 

Jag skulle dock säga att det allra viktigaste är att ha en plugglista, inte vad den innehåller. Alltså att ha en spellista som en startar varje gång en ska plugga. Då ställer hjärnan in sig på att plugga och det är lättare att koncentrera sig. Just klassisk musik tycker jag är väldigt bra därför att då koncentrerar jag mig inte på att lyssna efter ord utan tar bara in rytmen, men egentligen går det lika bra med låtar som jag har hört förut. I höstas så lyssnade jag alltid på Natalia Kills när jag pluggade till exempel, vilket är ganska långt ifrån klassisk musik. Och det gick alldeles utmärkt!

 

Klockan ett i Torsdags hade jag redan nästan ramlat omkull framför en vårdcentral, pratat med en sköterska om blodpropp och för första gången besökt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Då satt jag på Mölndals ortopedakut och väntade på att få gå fram till anmälan. Det är någonting underligt med det där, faktumet att klassificeras som näst högsta akutnivån och inte behöva vänta mer än ett fåtal minuter när en väl har anmälts men fortfarande få vänta 40 minuter för att få anmäla sig.

Det var längesedan jag var så rädd. Kanske inte där och då, sliten och hungrig på Mölndals akut men när jag vaknat på morgonen med en bortdomnad fot. När sköterskor sa att det antagligen hade att göra med mitt diskbråck men samtidigt beställde sjuktransport till Sahlgrenska akuten. När de sa att det kunde vara någonting annat, men antagligen inte. När jag inte hade någon aning om vad som skulle hända.

Det är tur att jag har vänner som kommer direkt då, fast en säger att de inte behöver. Som möter en på Sahlgrenska och pratar om en massa datorspecifikationer som en inte förstår för att någonting annat ska uppta den kognitiva förmågan än tänk om scenarion. Som ger en mat när man gråtit sönder sig och en kaka för att blodsockret inte ska falla. Som lugnar en lite, för allt är ju så himla mycket läskigare när en är ensam.  

På Sahlgrenska lärde jag mig att det inte var en blodpropp och det kändes lite bättre efter det. På Mölndal kom de inte fram till så mycket men de bokade en ny magnetröntgen och ska komma fram till något efter det. Vad vet jag inte. Egentligen kan diskbråcksoperationer bara ta bort smärta, inte domningar.

Magnetröntgen är bokad den 28:e. Fram till dess finns det inte så mycket att göra. Bara röra mig så mycket som möjligt men samtidigt inte överanstränga mig. Försöka att ta det lugnt men inte dö av tristess. Och skriva en uppsats. Det är ju alltid något.

 

 

Happy Friday!!!

 

På sätt och vis har det här varit en väldigt lugn vecka eftersom jag varit sjuk, men det är ändå skönt med lite helg tycker jag. Ikväll ska jag och Elfie se den nya Zoolander filmen på bio efter massiva påtryckningar från mitt håll, och imorgon åker jag ned till Lund! Det blir massor av kvalitetestid med Josefin, Melodifestivalen och tydligen ABBA fest. Hoppas de kör låtarna på engelska, jag är så mycket bättre på att sjunga med då. (Tack ABBA musikalen/filmen!)

Jag hoppas att ni får en fantastiskt helg! Kram på er!

 

 

Idag har vi haft en jätteintressant föreläsning av en gästföreläsare från MediaCom. Han pratade väldigt mycket om arketyper, vikten av att förstå sin målgrupp, vara konsekvent i sin marknadsföring och att alla delar av systemet jobbar tillsammans. Fantastiskt intressant och framförallt en fantastisk föreläsare!

 

Tyvärr var jag efter den senaste veckans stress enormt trött och har fortfarande inte gjort hälften av de vuxensaker jag skulle göra idag. Som att städa min lägenhet (får vip besök imorgon, extremt pepp!), renskriva föreläsningsanteckningar och köpa bussbiljetter till nästa helg. Istället tog jag en promenad och såg snön falla som glitterkonfetti från himlen. Det var alldeles magiskt - och mycket, mycket, bättre än alla måsten i världen!

 

 

Idag var det egentligen tänkt att jag och Elfie skulle springa runt på filmfestivalen hela dagen. Tyvärr fick hon feber och mår dåligt så snart hon ställer sig upp så det blev tyvärr inte så. Synd! Men det kommer fler år. Dessutom behövde jag verkligen plugga, så något gott kom det ju ur det hela. Vi ska nämligen snart lämna in rårapporten för kandidatuppsatsen och innan dess behöver jag formulera min frågeställning, vad jag vill komma fram till och leta upp vetenskapliga teorier att bygga på. Svårt men spännande!

 

Istället ska jag ned till Elfie en sväng ikväll och titta på Melodifestivalen och framförallt leverera bakelser och rostebröd. Ett mycket viktigt uppdrag med andra ord! Hoppas att ni får en bra kväll och att det inte regnar lika mycket hos er som det gör i Göteborg!

De närmaste två veckorna är galet stressiga med fyra prov, två rapporter och två presentationer. Men sedan är det över! Den åttonde december är terminen nämligen slut här, eller egentligen är det sista lektionsdagen och elverna förväntas börja plugga för sina finals. Prov där allt som man lärt sig på kursen testas. Allt. Vanligtvis värt mer än 30% av ditt slutbetyg. I alla fem ämnen.

 

Men så finns de ju sådana som mig som inte har några finals och slipper den stressen... (Ja. En del av mina vänner här har mordhotat mig för detta). Så jag har bara två veckor kvar. Men de två veckorna kommer jag i princip behöva flytta in på biblioteket, så jag tänkte att vi skulle ta en titt på hur min skola egentligen såg ut.

 

Än en gång; de här bilderna är nästan en månad gamla nu. Tyvärr är det inte såhär färgglatt fortfarande.

 

 

 

  Translation
I'm dying of stress as the semester is coming to an end. But in two weeks it will all be over as I don't have any finals (please don't kill me). Until then however, I have to move into the library. So here is some photos of where I'll be living for the next two weeks. Unfortunately it's not as colorful anymore. And yes. I only took photos of the pretty parts of the university.

Det regnar utanför fönstret nu och alla löv har fallit till marken. Men det fanns en tid i slutet av Oktober då världen sprakade. En tid då kryssningsfartyg kom från hela världen hit till Nova Scotia för att se träden byta färg. En dag under den tiden så gick jag till skolan, och det såg ut såhär:

 

 

Så snart jag slagit mig ned vid köksbordet kom små tassar och krafsade på mina knän. En liten flicka utan namn hoppade sedan utan att fråga upp i mitt knä och upplyste om att hon minsann visste exakt vad jag borde skriva. Så då skrev jag om henne såklart.

 

I Söndags köpte min hyresvärdinna alltså en kattunge! En späd liten sak som fortfarande inte har något namn. Jag tycker att hon ser ut precis som Findus men min hyresvärdinna kan inte uttala det, så det får bli någonting annat. Återstår att se vad!

 

 

För 11 dagar sedan slutade ju Oktober, så jag tänkte att vi skulle titta lite på hur månaden såg ut.

 

 

Idag är det Remembrance Day i Canada och imorgon studiedag, så att vi i effekt får en långhelg ledigt. Därför ska vi imorgon åka och hikea vid Cape Split och jag behövde utflyktsmat. Så jag gjorde amerikanska pannkakor, och när jag ändå redan bakade så fortsatte jag med scones.

 

Tyvärr blev de lite brända, men det gör inte så mycket, det är bara undersidan. Och doften av dem, och känslan av att boka scones var alldeles underbar. Jag kände mig mycket närmare Sverige då på något sätt. Tror att det är för att minnet trots allt är väldigt starkt kopplat till dofter. I vilket fall så var det väldigt, väldigt, mysigt att baka, lyssna på musik och bara vara en stund.

 

Imorgon har jag ett ganska stort prov i Consumer Behaviour så den här platsen får vila i någon dag till medan jag tillbringar all min tid på biblioteket. Men när provet är skrivet kommer uppdateringar med pumpkin carving, en resa till Prince Edward Island där Kanada blev ett land och fler höstbilder. För hösten här kan inte beskrivas som någonting annat än fantastisk.

 

 

Såhär ser min morgon ut allt oftare. Jag går hemifrån för att åka med 11.15 bussen till skolan. 11.15 bussen kommer inte. 11.25 bussen kommer inte. 11.35 bussen kommer inte. Det tar en halvtimme att gå till skolan men har jag datorn med mig så är väskan för tung för mig att bära. Så jag står där. Och väntar. Och väntar. Och väntar lite till.

 

Rekordet än så länge är 40 minuter.

 

Dagens bästa: Killen som gav upp att vänta på bussen och tog en taxi istället.

 

 

 

Du tror att hästar är mysiga tills de trampar dig på fötterna.

 

Du tror att det är trevligt att stå där och klia dem bakom öronen och andas hästdoft igen. Sekunden senare har du 250 kg på stortån och skriker högt samtidigt som du förbannar beslutet att gå till hästarna i joggingskor. Ungefär så är det att fota mina hästar.

 

Idag är en stor dag för idag ska pappa och jag in till stan för att boka deras Kanada resa! De ska nämligen komma och hälsa på mig i en vecka i Oktober och plötsligt känns hela denna resa mycket verkligare, mycket närmare och mycket läskigare. Jag är också lite rädd att det ska finnas exakt ingenting att göra och de bara ska få tråkigt i en vecka, men det hoppas jag inte. Halifax är ju faktiskt nästan lika stort som Göteborg, och i Göteborg har man ju att göra!